Stolt Mamma!

Jag vågar ju inte riktigt ropa hej än så att säga, men det här blir 3.dje natten som Mira sover utan napp! (peppar,peppar) vi har ju försökt lite då o då men inte så helhjärtat direkt! vi pratar ofta om att hon nu är stor tjej och att hon inte behöver napp. Sen är hon väldigt förtjust i bebisar så då försökte jag jobba lite med det och har pratat flera ggr om att hon kanske borde ge napparna till bebisarna som behöver dom =)
 
mitt sista besök var nu innan jul om vi inte skulle ta och ge napparna till tomten så kunde ju han ge dom till bebisarna. Men hon har inte verkat så intresserad av det och tyckt att mammas idé inte alls var nåt bra! snarare blivit mer nappig... 
 
till saken hör oxå att hon fick sin första tand väldigt sent om man jämför... vid 13 månader först.. så därför hade hon växt ifrån bitleksaker och annat, så då märkte man att när det var tand på G så var hon extra mån om att ha nappen typ jämt.. (annars bara när hon sover) så då har man liksom inte haft mage till att bråka om det för man har verkligen märkt att det är då hon vill ha den. och att det sen övergått till att bara ha den på natten igen. och sådär har vi hållt på... och man har ju tänkt att det kommer när hon är mogen för det på nåt vis.
 
Men nu sista tiden har vi ändå känt att det är liksom dags att ta tag i det här, och därför försökt prata om och nämna det lite då o då. hon har börjat slänga dom till höger o vänster så fort hon hittat nåt annat som tar hennes uppmärksamhet, vilket hon aldrig gjort förut och som har stört oss lite då napparna helt plötsligt började försvinna mer o mer.. och hon själv blev ledsen för att VI inte hittade dom. och så var det även just denna kväll då det hände, vi kunde inte se några nappar nånstans och kände att hur ska det nu gå med läggning osv, för envisa som vi är oxå så köper vi ju inga nya nu när vi känner att det är dags att sluta =P 
 
och på senaste tid har hon även varit väldigt förtjust i sina nappar, så därför kom det som en chock när vi frågade henne i måndagskväll om hon visste var nappen var, och hon sa: men jag vill inte ha den!!!!
 
så då var det bara ta tillfället i akt, och det var inga problem alls. vi läste bok och sen gick jag ner, och vi hör att hon ligger där och pratar med sina nallar. Ja och sen sov hon!!??!! vaknade av att hon typ vid 2 tiden gnydde lite och jag kunde förstå det som att hon letade lite efter den, efter ett tag sa hon även, nappen! och gnydde lite till och jag tänkte jaha nu är det kört! men nej, det var bara det... sen somnade hon om! 
 
Kväll 2 hade man inga som helst förhoppningar på men den gick lika bra den, och hon vaknade inget på natten heller. och nu är vi alltså inne på natt 3 och hon ligger iaf just nu och sover utan problem =)
 
har dock ingen koll på hur det gått på dagis, hon har ju bara napp där när hon sover... och det är kim som hämtat o lämnat denna vecka. så han skulle försöka prata med dom om det! vilket inte är det lättaste när hon nu har bytt avdelning osv.. så ingen har vetat hur det gått när han hämtat.. men hoppas informationen iaf gått fram till den som lägger henne på dagarna! men det är nog inga problem..
 
problemet som ev kan uppstå är att vi just denna helg ska ha barnvakt hela helgen, men om hon hinner vara utan napp nästan en vecka så kanske det är lugnt! det visar sig... spänningen är ooooliidlig hehe..
 
vore ju himla skönt om det gick såhär smidigt! sen är blöjfri nästa mål isf =) 

Jobb i dec!

Har börjat ett nytt jobb här i December på Skincity för att hjälpa dom när dom har det som mest på hela året!

Skincity är ett företag som drivs av hudterapeuter och har försäljning av hudvårdsprodukter och smink på nätet.

Jag tycker det är jättekul och trivs jättebra! Dom är ett väldigt härligt gäng och jag som har stort intresse för det dom håller på med försöker suga åt mig som en svamp av alla bra tips dom har och så självklart för att lära mig mer =) 

Känner redan nu att jag tycker det är väldigt synd att det bara är ett extrajobb i dec.. Skulle vara sååå himla kul att få jobba vidare med dom! Och få vara med på deras resa nu när det går så bra för dom och företaget växer o växer! 
Men som det ser ut nu så tror jag dom har resurser så dom klarar sig tyvärr men hoppas att dom gillar mig och har kvar mig i tankarna om dom nån gång skulle behöva utöka familjen 💗 

Dom jobbar även mkt med sina sidor på FB, instagram och egen blogg. Ja gillar verkligen deras sätt att jobba och deras tänk för kunderna! Ett tips om ni är intresserade är att kolla in deras hemsida där dom även länkar till blogg och annat! 

Nu startar jag min sista vecka där imorgon, och sen även 25,26.e valde jag att jobba, och det känns redan tråkigt att det redan är slut (nästan) och nåt som känns konstigt är att mina sista 2 dagar så jobbar ju mest extra så kommer kännas väldigt konstigt att gå hem den 26.e utan att ha sagt hejdå och så =) 

Här önskade vi (delar av gänget) alla en glad lucia igår :-)







Bilder =)

Jag glömde i all hast lägga upp bilderna från i onsdags! Mira har kommit till en period där hon älskar sina nattlinnen, vanlig pyjamas med byxa och tröja eller liknande vill hon inte ha. Helst ska dom även vara ganska stora och långa.. Så dom vi har ärvt av grannkompisen Ella bl.a. är perfekta. Dom vi hade sen innan som då är lite mindre o kortare tycker hon inte längre om :-) dom funkar med lite övertalning då dom andra måste tvättas.. Får nog hoppas att tomten har fattat vinken hehe..

Dock så var det ju inga som helst problem och sätta på henne den alldeles förstora sjukhusrocken pga hennes gillande av sina nattlinnen så det var ju toppen =)








Äntligen över!

Det började i somras bara vips en dag så hade Mira nåt som stack ur naveln.. ?!? Och jag började goggla om navelbråck osv.. Goggle är fasen bra att ha!! :-) men i detta fall hjälpte inte det direkt.. Hittade inte direkt nåt som var som Miras. Först blev det ett besök här på barnläkarmottagningen, dom skickade oss vidare till Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Där vi sedan varit flera vändor med olika koller och röntgen. Till sist bestämdes det att den skulle bort. Och inte ens då fick vi direkt nåt svar om vad det faktiskt var... Vilket jag tyckte var väldigt konstigt! Det enda vi fick höra var att det inte handlade om navelbråck som annars tydligen är ganska vanligt hos barn. Men först nu igår fick vi höra att det troligtvis var rester av navelsträngen som börjat växa ut ?!? Aldrig hört :/ men skönt att få höra vad det var iaf!

Och det har ju varit blandade känslor inför det här både för mig och sambon. Skönt att ta bort den när hon är så pass liten att hon troligtvis inte minns det senare. Och ifall den skulle fortsatt växa.. Men oxå såklart nervös av flera orsaker: 
-att tvinga henne fasta.. Hur lätt är det att förklara för en 2,5 åring att man helt plötsligt inte får äta eller ens dricka vatten?!
-Att söva henne, rätt så läskigt och man vet ju faktiskt aldrig hur kroppen ska reagera på det.
-efteråt, hur hon skulle må, om hon skulle ha mkt ont, infektioner osv..

Så kom då denna dag, faktiskt mkt tidigare än vi hade trott! Lät som att vi skulle få komma nångång typ jan,feb. Då det är rätt så lång väntetid fick vi höra. Men vi fick helt plötsligt komma mkt tidigare. Så det blev med kort varsel vi fick ändra lite i schemat! Men klart värt att slippa vänta, oroa sig så länge! Och skönt att fixa det nu innan dec som är fullt med annat..

Med tanke på mina tidigare inlägg om hur Mira är osv så borde jag inte bli förvånad. Men allt gick bättre än vad vi hade trott. Hon var lugn och superduktig hela "resan" igenom faktiskt! Även jag fick faktiskt bra med beröm av personalen för att dom sa att det var sällan som nån förälder kom o va såhär lugn och psykologisk inför en sånahär grej.. Tack för det!! Nåt man är bra på iaf =)

När vi väl kom hem igår var det ju lite jobbiga/ ledsna timmar då hon verkade ha jätteont! 😢 gjorde så ont i mammahjärtat att se henne sån, och hon kunde inte stå eller sitta normalt.. Och vi fick bära henne på ett spec sätt för att försöka lindra osv. Hon fick dessutom feber, och till råga på allt så gav sambon för lite alvedon (blandade ihop med hostmedicin där man ska ta 2,5ml men alvedon ska man ju ta 5ml) så hon fick nog lida mer än hon hade behövt egentligen. Men en dag som denna struntade vi i alla rutiner mm.. Hon fick sitta uppe med oss tills allt lugnat sig och rätt dos medicin börjat verka. Sen sov hon ändå från ca 11-06 troligtvis rätt så utmattad oxå, men vi hade räknat med en kaos natt då hon hade så ont. Men vid 06 där så vaknade man av en riktigt ledsen och uppgiven mira som grät o sa: så ont i magen mamma! 😢 

Men sen har det varit mkt bättre idag så nu känns det som vi är påväg tillbaka :) hon är ju tejpad och ska så va en vecka så det blir ju ff lite svårt med vissa rörelser mm men hon verkar inte alls ha lika ont iaf! Nu blir hon bara ledsen när hon ser allt som sitter på magen.. Mer som att hon blir påmind då och vill ta bort allt :( 

Den enda oron nu är väl om det skulle bli nån infektion nu efteråt! Och hur det ser ut där under såklart! Även om hon ska ha kvar det där på magen fram till åtminstone onsdag nästa v så hoppas vi att hon på måndag kommer kunna åka till dagis igen och få leka av sig som vanligt efter över 1 v hemma så längtar hon ju såklart dit ❤️

Så nu är det 2 lättade föräldrar som känner att iaf ett problem är ur världen eller vad säger man. =) 

Kram på er💞




Ett väldigt ovälkommet besök!

Varning för kräsmagade!!! 

Fick påhälsning av herr kräksjuka i torsdagskväll! En väldigt ovälkommen gäst 😩

Kim jobbade kväll och jag o mira hade precis kommit hem från en besök hos mamma/mormor. Mira somnade som vanligt och allt var bra.. Efter nån timme när jag går upp och lägger mig så kommer det nån sjuk känsla för mig det är som jag känner det på mig. Vet att jag låg och tänkte: hon kommer säkert kräkas snart!! Hur sjukt är inte det?!?! Går ju inte direkt runt och tänker så bara ändå liksom..

Och precis som ett brev på posten då när jag håller på och somna, hostar hon till och sen är det kört!

När Kim kommer hem en h senare i tron om att vi båda sover, men han möts av oss båda i hallen i stort sätt nakna och kaskadspyor i både hennes säng, köket, hallen och vardagsrummet :( 

När det kommer till mig själv så har jag världens kräkfobi! Mina vänner har haft mkt roligt åt det :-) har troligtvis att göra med att jag själv (oftast) inte blir dålig på så vis utan isf åt "andra" hållet. Sist jag gjorde det var jag 7 år så... Och ja jag vet jag är extremt fjånig ibland men men vad ska jag göra..

Men så fort det handlar om Mira så går jag liksom in i en annan roll och det är bara henne och hennes välbefinnande som gäller. Verkligen skitjobbigt att se henne så dålig!

Det jag sen tycker är jobbigast, vilket jag först hinner tänka på när det lugnat ner sig eller att hon sover, är lite halv panik om jag själv blir spysjuk, den andra vägen bryr jag mig inte om. Hellre jag än hon men ni fattar!

Men det som faktiskt är värst är att jag inte kan slappna av på natten utan bara ligger och väntar på nästa omgång :/ alla andra (Kim o mira i det här fallet) sover ju emellan.. Men jag klarar verkligen inte det! En blandning av rädsla, hjälplöshet och kontrollbehov kanske.. Jag vet inte, men slappna av kan jag iallafall inte hur mkt jag än vill! 

Så det var bara att ställa in helgens planer, vilket denna gång var riktigt tråkigt, ja jag vet det kommer fler tåg men ändå! Vi båda eller ja alla 3 hade sett fram emot fredagkvällen som vi skulle spendera med Goa vänner som inte sker så ofta. 

Kim skulle dessutom på lördagen (ikväll) ut o träffa några polare vilket verkligen inte sker ofta.. Fast jag tjatar på han! :) så han var ju verkligen värd en rolig helg men nej nu ställde vi in allt! Dels smittorisk och sen om vi själva var på tur.. Men peppar, peppar så har vi klarat oss än iaf!

Jag hoppas nästa inlägg blir lite roligare hehe.. 






En väldigt skön helg!

Denna helg har varit en sådan som bara får en att må bra och ger en massa ny energi! Alltså toppen 😃 

Började med en tidig långpromenad med Katrin innan frukost. Vilket oxå gjorde frukosten extra mysig och gooood =)

Sen göra sig i ordning för en lunchdate med Cilla innan vi båda skulle vidare till firande av Monica som fyllde 40, bjöds på härlig italiensk buffé och en massa annat gott. Cillas man var dessutom underbart snäll och skjutsa hem mig på natten. 

I morse fick jag skön sovmorgon även om mira ändå valde att sova till 9.15 hehe.. Men ändå! Mamma kom förbi och vi satt ute på altanen och njöt av solen!! Sen stannade "mormorn" och gick i skogen med Mira och Kim medans jag åkte in och hade gofika med Roxis och Emelie. 

Nu avslutas helgen med lite snacks framför tvn till förhoppningsvis en bra film!

En toppenhelg med underbara personer helt enkelt! 💗 




Mammas stora tjej!

Så lustigt, läste mitt sista inlägg innan jag hade uppehåll på några (läs typ 9 haha) månader. Skrev då om alla mina frågetecken kring byte från spjälsäng till stor säng osv..

Precis nu alltså bara nån dag innan jag såg att appen nu äntligen fungerade och jag började skriva igen.. Så fick jag ett ryck!!

Har känt ett längre tag att det nog är dags för ett byte, inte känt nån stress så direkt! Inget syskon påväg och hon har ju trivts väldigt bra i den. Men så bara nu i veckan så tänkte jag att: va fan hon kan väl ta gästsängen så länge. Vi har ju sällan nattgäster och gästrummet har bara känts som ett ofärdigt rum/förråd typ.. Så ville ändå göra en förändring där inne. Dessutom har vi nu ny soffa som folk får plats i om det skulle behövas sovplats =) 

Så när jag hämtat från dagis så gick vi in dit och jag pratade om det och frågade henne. Sen tror jag nog att sambon vart en aning imponerad när han kom hem (jobbade kväll) och jag hade roddat om på hela övervåningen själv :-) plus att ungen låg och sov i en stooor vanlig säng bara sådär!

Men så bra det blev!! Och världens snällaste unge har man ju, hon älskade sin nya säng och allt gick superbra! Snacka om förvånad jag blev.. Jag menar visst hon har varit väldigt lätt att ha att göra med ändå från början med olika förändringar som: Sova egen säng, eget rum osv.. Hon har sedan nästan nyfödd sovit hela natten utan besvär, vill inte sova med oss utan trivs bäst i sin säng.. Ja jag vet att ni som kanske inte har det lika lätt typ hatar mig nu och ni bara tror att jag får allt att låta så bra.. Men tro mig hon har alltid varit snäll och lugn på just det planet. Och tro mig även på detta: jag får säkert igen tusen ggr om med hennes humörsvängningar, bestämdhet, trots osv eller så får jag ett till barn som är precis tvärt emot och vi kommer stå i chock mot hur vi haft det nu. 

Men men den dagen den "sorgen" nu tänker jag ändå fortsätta att njuta av min härliga unge som faktiskt näst intill jämt låtit oss sova länge och ostört. 

Många olika steg eller förändringar man gått igenom har jag varit lugn över och tänkt att det går ju bra eller det får bli som det blir. Men just denna trodde jag ärligt aldrig skulle gå såhär bra!! Och var rent ut sagt orolig för hur jobbigt det skulle bli, låter larvigt men den där lilla tiden på kvällen när man kan göra precis det man själv känner för är väldigt mkt värt! Just för att vi haft rutin att lägga vid 7 och då säger vi bara godnatt o stänger dörren så sköter hon sig själv, dvs mkt egentid bland annat.. Så såg jag nu framför mig att hon kommer aldrig gå med på att det är dags att sova, hon kommer klättra ner o börja leka, kommer bli tjafs och kamp och bye bye egentid. Men nej! Peppar, peppar, men det här gick lika bra det. Det enda hon ville ändra på var att hon ville ha en lampa tänd, tidigare haft helt mörkt och så ville hon ha helt öppen dörr, den var tidigare helt stängd. Men det funkar jättebra och vi går upp o släcker och så senare istället. 


Stolt tjej skulle "provsova" när mamma var klar 💗












Motivationsdipp....

Alla som känner mig vet att det hände en del saker i slutet av förra året som satte mig i en ganska så dålig sits, som tyvärr inte är löst än heller.. Mer om det en annan gång! Situationen som hände är för övrigt fortfarande helt obegriplig för mig att förstå.. Förutom att det försatte mig o min familj i en väldigt tuff sits, så var det otroligt jobbigt att bli behandlad på ett sånt iskallt sätt av en för mig innan väldigt fin och härlig vän. Det var som att få en hård smäll på käften när man insåg att denna person bryr sig inte ett dugg om mig eller hur jag mår. Otroligt ledsen blev jag, men nu var det inte det jag skulle skriva om =)

När allt kändes skit och ingenting löste sig så valde jag att inte gräva ner mig helt utan istället fokusera på nåt helt annat. Och passa på medan jag faktiskt hade tiden till det.. Så jag satte igång med träningen! Och det rejält om jag får säga det själv hehe.. Efter lämnat skrutt på dagis bodde jag på gymet. Nej inte riktigt men nästan =P vissa veckor körde jag nästan varje dag till och med. Så från december (litet uppehåll vid jul o nyår självklart) fram till iaf juni nånstans var jag sjukt flitig tycker jag. 

Detta tillsammans med att äta lite mindre onyttigt och kanske mindre portioner eller ja iaf bara ta 1 gång hehe.. Jag lever ju trots allt ihop med en grym kock <3 så resulterade det i -17 kg på vågen!! 

Sen kom sommaren o det blev lite som det blev med både träning och mat =) men jag har iaf inte gått upp något igen.

Men det jag ville komma fram till med min rubrik var att helt plötsligt är all motivation som bortblåst! Huvudet vill verkligen skärpa sig och komma igång med allt igen.. Meeeeen kroppen lyder inte.. Före sommaren skötte jag mig själv och behövde inte nån som drog dit mig, jag bokade spinningpass utan sällskap och bara körde mitt race. Men nu.. Nä jag tar mig knappt dit! Gymma är helt kört, bokade pass går jag på men får jag inte med mig nån så är det väldigt lätt att skippa att boka nåt! Och att ta sig ut på hemmaplan för en promenad, cykla eller så det är bara glömma..

Vad är det som händer??? Jag vill ju verkligen men klarar tydligen inte av att ta mig i kragen just nu.. Har försökt få med mig folk på promenader eller annat för att det ska lossna men alla är så upptagna med sitt =) 

Det i kombination med att inget löser sig till det bättre, fast jag kämpar ganska hårt.. Gör att jag är inne i en ganska låg period känner jag själv, och jag vill inget hellre än att ta mig upp därifrån. Nån gång måste det fasen lossna och lösa sig med allt. Är inte jag värd lite positivt som händer snart?! 

Avslutar med en bild på ljuset i mitt liv ❤️ Ett leende från henne och allt är glömt! 





Plötsligt händer det!

Och så helt plötsligt efter många mail till blogg.se (utan svar) så funkar det igen... Jaja bättre sent än aldrig =) 

Har känt ett tag nu att jag ville ta upp bloggandet igen, efter allt för långt uppehåll jag vet! Men det kändes behövligt just då.. 

så klart har appen strulat sen dess, och det är genom mobilen jag kommer och vill göra inläggen ifrån så fick snällt vänta men nu kanske, kanske det funkar =) vi gör ett försök! 

På återseende när skrivandet faller på, hoppas vi ses! 


Spjälsäng eller ej???

Sitter och funderar på hur vi ska göra med Miras säng.. När?? Hur?? Mm..

Jag menar hur vet man egentligen att det är dags för det??? Dom flesta brukar ju byta av den enkla anledningen att det kommer ett syskon som ska ha spjälsängen.. Men så är det inte i vårt fall och då undrar jag hur ska man tänka?? När vet man att hon är mogen för det??

Hon har ju precis blivit 20 mån.. Och jag vet att många har fixat det här tidigare än så och andra har väntat längre. Men hon har ju alltid tyckt om att sova, inga problem vid läggning, hon vet (via våra rutiner bl.a.) att det är dags efter tandborstning och säger då automatiskt "natt natt" sen lägger vi henne och går ut och stänger dörren. Något hon alltid varit nöjd med!

Hon är heller inte den som vuxit ur sängen,, mycket plats kvar än och inte ens i närheten av att kunna klättra ut ur den..

Den ena sidan går att ta av på sängen så att det blir mer som en vanlig säng.. Men vår känsla är att om vi skulle göra det skulle hon inte alls vara så lättsövd utan hon skulle nog se sin chans att gå ur och leka igen.. Eller?! Hur har det funkat för er? Och när har ni gjort denna förändring?

En annan sak är att vi bor i 2 vånings hus varav sovrummen är uppe. Nu har vi ju hennes dörr helt stängd ( mest pga av katterna när hon var mindre) men om vi nu skulle ändra hennes säng så måste vi ju öppna dörren igen så att hon inte får panik över att inte komma ut kanske ?! Och då kommer förmodligen katterna börja sova med henne eller gå in i rummet iaf och kika och då kanske hon vaknar.. ?! Visserligen är hon inte så lätt väckt och van vid ljud men ja ni fattar!!

Så hur ska man tänka egentligen?? Hur tänker/tänkte ni andra?? Och nästa fråga är ju oxå kan det bli värre om man väntar och kanske byter ut sängen "för sent" så att det blir tokigt pga det istället!

Vi har det ju liksom ganska så bra nu med att allt funkar så lätt.. Och kanske gör även denna förändring det! Var ju inga som helst problem att få eget rum tex.. Men ja frågan är när man ska prova =)


Inskolningen =)

Den här veckan var det dags för inskolning för lilla M som nu blivit ganska stor :-)

Har varit där 3 dagar nu och det har gått precis som jag trodde..

Dvs hon har jättekul och tittar inte ens efter mig. Hon var den enda som inte sov under vilan, och hon blev arg när mamma bestämde att vi skulle åka hem! :-)

Hemma sover hon utan problem, jag frågar om hon vill vila, lägger henne i sängen, ger henne nappen och säger: ses om en stund! Vilket hon är nöjd med, man hör hur hon ligger och pratar eller sjunger med sina djur men sen somnar hon och sover ca 2 h.

Sova i vagnen var nåt hon slutade med för ganska länge sedan, när hon blev allt för nyfiken av vad hon såg eller vad som hände överallt.

Men på dagis är det sova i vagn ute eller på madrass inne som gäller :-)
Sova ute i friska luften tycker jag bara är bra, men dessa dagar jag försökt så har hon dag 1: legat nöjd och pratar mm men somnade aldrig!

Dag 2: låg oxå nöjd och pratade. Och efter ett bra tag ( om man jämför med dom andra som somnar direkt) så somnade hon faktiskt :)) men varade inte längre än ca 30 min då hon blev väckt av ett annat barn som vaknade tror jag..

Dag 3: vägrade.. Skrek och ställde sig upp direkt! Men såg nästan redan innan att det inte skulle funka då hon helt enkelt inte var trött än!

Men jag är inte orolig! Tror det kommer gå bättre när jag inte är där. Och när hon kommit in i nya tider och vant sig hur det funkar där :-)

Imorgon är det då dag 4 vilket innebär att då ska det provas att lämna helt direkt på morgonen. Vilket jag just nu inte är orolig för heller då hon inte brytt sig om mig dom här 3 dagarna. Men ska bli intressant att höra hur det har gått sen.

Sen så tror jag väl kanske att nån gång kommer det ett bakslag då hon kommer på att hon blir lämnad. sen om det tar en dag, en vecka eller månad det återstår att se =)

Får börja med att se hur hon reagerar när vi säger hejdå imorgon hehe..

Så ja nu är dagis igång! Och en ny fas i familjelivet tar fart :-) kan väl erkänna att jag nu bara går och väntar på alla dessa sjukdomar mm.. Få se hur länge det tar innan första sker! Det jag bävar för mest är kräksjuka!! Usch och fy..
(Och just bara för att jag skrev det här sista så kommer väl den nu direkt)

Visar 3 bilder från dagis. Glad att vara ute, kul att rita och hann även ta en bild när hon sov sin korta tid :-)


Happy New Year!!

Jaha då var det 2013 då!!! Och jag har gett mig faaaan på att detta ska bli ett bra år!

Med den inställningen så har man iaf en bra start, :-) och inte för att vara den som är den... Men efter en hel rad men en massa mottgångar 2012 så njuter jag av den här stunden att jag faktiskt tänker så. För allt som vi har stått ut med, varit med om mm, hade fått vem som helst att bryta ihop! Och tro mig det har hänt mig många ggr.. Men nu lägger jag det bakom mig och ser framåt!

Det borde ju vända nån gång! =)) och vet inte hur och när men det SKA gå åt rätt håll nu!!! Detta är mitt år så är det bara!

Så gott nytt år på er! och hoppas ni alla får ett toppen år :-)


Ett välbehövligt och tacksamt brejk :-)

Igår blev en väldigt härlig em/kväll med ett välbehövligt brejk från vardagen (trots att det faktiskt inte riktigt varit just vardag ett tag med tanke på jul mm)

Vi fick frågan på julafton om vi inte ville följa med på bio nån gång såhär i mellandagarna eller tidigt i januari, då dom som frågade snart blir föräldrar <3 med alla förändringar det innebär :-) så var det lite tajt med tid.. Men efter mkt om och men lyckades vi få till det igår!!

Min pappa med sambo kom hit och var barnvakt. Och vi slog på stort och gick ut och käka middag före :-)

Blev 2 rätters på Restaurang på G, så jädra gott!! Tog det lugnt och satt och pratade länge. Så skönt att bara få sitta och va och inte tänka på att nån behöver mat/ uppmärksamhet mm mm

Trodde vi var smarta med tanken att vi gick och köpte godis till bion efter middagen ( med tanken att det inte skulle bli så mkt då man redan var mätt) så fel vi hade, en stor påse blev det! Dock näst intill orörd under bion, så onödigt såhär i efterhand hehe.. Men desto godare ikväll då :-)

Sen blev det Hobbit i 3D resten av kvällen =) nästan 3 h lång! Men kändes faktiskt inte som man suttit så länge när den plötsligt var slut!

Väldigt glad och tacksam för allt igår! Både till barnvakterna som såg till att det blev möjligt och till vännerna som faktiskt bjöd oss på bion! Sån lyx!

Inget man går och tänker på annars, men när man väl är borta på såna här saker så känner man hur mkt värt det är!

Och efter en hel del motgångar och negativa inslag för oss under hösten, var det här verkligen något vi behövde kände vi när vi åkte hem!

Så tack för det alla inblandade <3

Imorgon är det nyårsafton! Som oxå det med all säkerhet kommer bli en trevlig kväll! Sen hoppas vi på ett mkt positivare år 2013!! =))


Snart julafton :-)

Imorgon är det julafton! Det ska firas här hemma i vårat hus, precis som förra året! Men inte helt samma gäster :-)

Vi trivs att vara hemma så oss passar det perfekt, plus att det är skönare med Miras sovtider mm.. Men om vi sover borta är det lika enkelt det! Då kan man ju lägga henne som vanligt! Det jobbiga skulle vara om man inte skulle göra det så måste man ha med säng mm till henne lägga henne för att sedan väcka när vi ska åka hem.. Då tycker mest synd om henne för det så det här är skönare!

Då julbordet innehåller en hel del grejor brukar vi ha en slags knytis variant! Så att alla tar med sig olika så att allt ändå finns :-)

Men sen vet ni ju hur jag är, tycker ju om att bjuda på grejor mm.. Plus att jag tycker det är väldigt kul att baka.. Så var ju såklart tvungen att fixa ihop lite grejor att bjuda på :-)

Hoppas dom gillar det!

Ser fram emot imorgon oxå då det ska bli kul att se hur Mira reagerar jämfört med förra året då hon inte var så stor :-)
Plus att jag alltid tycker det är trevligt med vänner och familj omkring mig! <3

Idag ska det fixas julskinka mm så snart luktar det jul i huset, då är stämningen här på riktigt :-)

Ikväll blir det uppesittarkväll med hopp om storvinster hehe.. Dock brukar vi alltid sällskapa med några men i år blir det bara vi som det ser ut!

God jul på er <3


Väckarklockan!!

Så lustigt! Men man har ju en del i hemmet som man faktiskt aldrig kanske tänker på att dom finns där eller att man inte använder dom särskilt ofta men dom bara finns där liksom :-)

Men när dom helt plötsligt inte är där längre så saknar man dom eller behöver dom helt plötsligt! Är inte det konstigt..

Kom på en sån grej nyligen visserligen är det en vanegrej just det här då men ändå!

Förut hade både jag och sambon varsin klockradio på varsin sida av sängen.. Vi använde dom egentligen inte då vi har våra telefoner som väckarklocka :-) men vanan finns där att man lätt ser vad klockan är bl.a.

Först gick sambons sönder och det störde verkligen mig hehe.. Men efter ett tag vande man sig att det bara var en på min sida..

Nu har även den pajat! Och det var då jag verkligen kom och tänka på just den grejen att man har en hel del som man kanske inte alls använder/bryr sig om men när dom väl är borta är det helt plötsligt störande :-)

Och egentligen ( iaf i detta fall) rätt löjligt med tanke på att vi båda använder ju våra telefoner... Men just att man mååååste sträcka sig och trycka på telefonen för att se vad klockan är mitt i natten blev plötsligt väldigt jobbigt!

Och att bara strunta i det och faktiskt bara somna om verkar ju omöjligt nu när man har vanan inne haha! :-)

Får se om vi skaffar nya så småningom eller om vi vänjer av oss med detta =))

Så där, har jag delat med mig av mitt lilla problem, kan tro att ni tyckte det var superintressant! Haha..
Snacka om i lands problem, men jag bjuder på det!


Om

Min profilbild

RSS 2.0