Bilder =)
Jag glömde i all hast lägga upp bilderna från i onsdags! Mira har kommit till en period där hon älskar sina nattlinnen, vanlig pyjamas med byxa och tröja eller liknande vill hon inte ha. Helst ska dom även vara ganska stora och långa.. Så dom vi har ärvt av grannkompisen Ella bl.a. är perfekta. Dom vi hade sen innan som då är lite mindre o kortare tycker hon inte längre om :-) dom funkar med lite övertalning då dom andra måste tvättas.. Får nog hoppas att tomten har fattat vinken hehe..
Dock så var det ju inga som helst problem och sätta på henne den alldeles förstora sjukhusrocken pga hennes gillande av sina nattlinnen så det var ju toppen =)
Äntligen över!
Det började i somras bara vips en dag så hade Mira nåt som stack ur naveln.. ?!? Och jag började goggla om navelbråck osv.. Goggle är fasen bra att ha!! :-) men i detta fall hjälpte inte det direkt.. Hittade inte direkt nåt som var som Miras. Först blev det ett besök här på barnläkarmottagningen, dom skickade oss vidare till Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Där vi sedan varit flera vändor med olika koller och röntgen. Till sist bestämdes det att den skulle bort. Och inte ens då fick vi direkt nåt svar om vad det faktiskt var... Vilket jag tyckte var väldigt konstigt! Det enda vi fick höra var att det inte handlade om navelbråck som annars tydligen är ganska vanligt hos barn. Men först nu igår fick vi höra att det troligtvis var rester av navelsträngen som börjat växa ut ?!? Aldrig hört :/ men skönt att få höra vad det var iaf!
Och det har ju varit blandade känslor inför det här både för mig och sambon. Skönt att ta bort den när hon är så pass liten att hon troligtvis inte minns det senare. Och ifall den skulle fortsatt växa.. Men oxå såklart nervös av flera orsaker:
-att tvinga henne fasta.. Hur lätt är det att förklara för en 2,5 åring att man helt plötsligt inte får äta eller ens dricka vatten?!
-Att söva henne, rätt så läskigt och man vet ju faktiskt aldrig hur kroppen ska reagera på det.
-efteråt, hur hon skulle må, om hon skulle ha mkt ont, infektioner osv..
Så kom då denna dag, faktiskt mkt tidigare än vi hade trott! Lät som att vi skulle få komma nångång typ jan,feb. Då det är rätt så lång väntetid fick vi höra. Men vi fick helt plötsligt komma mkt tidigare. Så det blev med kort varsel vi fick ändra lite i schemat! Men klart värt att slippa vänta, oroa sig så länge! Och skönt att fixa det nu innan dec som är fullt med annat..
Med tanke på mina tidigare inlägg om hur Mira är osv så borde jag inte bli förvånad. Men allt gick bättre än vad vi hade trott. Hon var lugn och superduktig hela "resan" igenom faktiskt! Även jag fick faktiskt bra med beröm av personalen för att dom sa att det var sällan som nån förälder kom o va såhär lugn och psykologisk inför en sånahär grej.. Tack för det!! Nåt man är bra på iaf =)
När vi väl kom hem igår var det ju lite jobbiga/ ledsna timmar då hon verkade ha jätteont! 😢 gjorde så ont i mammahjärtat att se henne sån, och hon kunde inte stå eller sitta normalt.. Och vi fick bära henne på ett spec sätt för att försöka lindra osv. Hon fick dessutom feber, och till råga på allt så gav sambon för lite alvedon (blandade ihop med hostmedicin där man ska ta 2,5ml men alvedon ska man ju ta 5ml) så hon fick nog lida mer än hon hade behövt egentligen. Men en dag som denna struntade vi i alla rutiner mm.. Hon fick sitta uppe med oss tills allt lugnat sig och rätt dos medicin börjat verka. Sen sov hon ändå från ca 11-06 troligtvis rätt så utmattad oxå, men vi hade räknat med en kaos natt då hon hade så ont. Men vid 06 där så vaknade man av en riktigt ledsen och uppgiven mira som grät o sa: så ont i magen mamma! 😢
Men sen har det varit mkt bättre idag så nu känns det som vi är påväg tillbaka :) hon är ju tejpad och ska så va en vecka så det blir ju ff lite svårt med vissa rörelser mm men hon verkar inte alls ha lika ont iaf! Nu blir hon bara ledsen när hon ser allt som sitter på magen.. Mer som att hon blir påmind då och vill ta bort allt :(
Den enda oron nu är väl om det skulle bli nån infektion nu efteråt! Och hur det ser ut där under såklart! Även om hon ska ha kvar det där på magen fram till åtminstone onsdag nästa v så hoppas vi att hon på måndag kommer kunna åka till dagis igen och få leka av sig som vanligt efter över 1 v hemma så längtar hon ju såklart dit ❤️
Så nu är det 2 lättade föräldrar som känner att iaf ett problem är ur världen eller vad säger man. =)
Kram på er💞
