jag vet att jag inte ens har anledning att börja klaga än för är ju faktiskt inte beräknad förän på fredag =)
men för det första, så har min kära mamma sagt i ca ett halvår att den kommer förtidigt och hon har tom gissat på datum den 18 eller 19 kommer den!! och jaaa jag vet att hon har vissa "syner" för sig som inte alltid stämmer men i detta fall har jag väl utan att planera det gått o faktiskt hoppats på att hon har rätt =)
inget ont sagt om att hon har fått för sig det, för det har ju varit kul längs vägen att prata om detta o se om det stämmer!
men den 18 kom o så även den 19.de gick förbi utan ens ett liten tecken knappt hehe.. och då på något sett så känns det ju redan efter det som jag gått över tiden...
och för det andra, så har min kropp lurat mig ca 3 ggr.. inte för att jag vet hur det kommer hända eller kännas men har iaf trott dessa 3 ggr att nu är det nog nåt pågång, inte kunnat sova för att det är så mkt förvärkar o sammandragningar som känns mer än vanligt o gått ut i ryggen m.m trodde ett tag att kanske vattnet började sippra (för det behöver ju inte komma som en fors som alla tror, har flera vänner där det som sagt bara har sipprat lite)
jaa m.m m.m
men nej ingenting än!!
och för det tredje, hehe inget man kan jämföra med jag vet men när alla runt en börjar komma som jag skrev innan så blir det på nåt sett ännu tydligare... man går ju faktiskt här o bara väntar på jaaa smärta!!!! och hur kul är egentligen det, då kan jag ju lika gärna få den på en gång istället för att gå att vänta på den hehe..
kanske låter jag negativ men så är inte fallet, visst jag går o väntar o väntar, och inte blir det bättre av att alla andra oxå bara väntar o väntar (eller i detta trista väder heller för den delen) =) men det handlar ju om att jag längtar så in i norden efter att få träffa detta lilla underverk som man sett fram emot så länge.. coh helt logiskt blir det ju en låååååång väntan nu när det börjar bli såå nära.. för innan har det ju varit nåt som man vet ska hända men det är ju lååååååååångt dit hihi.. ja vad hände med tiden helt plötsligt är vi där!!
spec efter att min kropp lurat mig sådär och efter det lugnat ner sig så innfinner sig en säkert helt normal men väldigt konstig känsla.. nu känns det som att det inte ens är i närheten av pågång nästan som att man är van nu så jag ska väl se ut såhär o vara såhär hela tiden.. eller?! hehe.. men även om det inte låter så här så är jag lugn, jag vet att den kommer när den kommer och på den allra bästa tiden varken förr eller senare än det var meningen.
och vad gäller mina 2 "gravidkompisar" så har den ena tjejen fått träffa sitt lilla pyre redan 2 dagar in BF och vi andra 2 är avis och önskar vi vore där =) dock mer jobbigt för den andra tjejen då hon gått över 1 v nu, (jag tänker på er båda varje dag) så ännu en anledning till att jag inte "kan" klaga än =)
men nu vet ni vad som snurrat i min värld senaste tiden! hoppas på att nästa inlägg blir om att vi äntligen blivit 3 <3<3<3
nu ska jag få besök av therese och hennes underbart söta lilla william så jag får gosa lite bebis iaf =)
KRAM PÅ ER!
